Party in my head?
Jag har drabbats av tristess. Och inte den där typen av tristess som går över efter en liten stund utan en såndär jäkel som hänger i flera veckor och det bara kryper i benen på en. Min har nu suttit i minst en vecka. Och det värsta är att jag nvet inte vad botmedlet till den kan tänkas vara. Så nu längtar jag verkligen tills skolan drar igång igen. Jag kommer säkert få ångra att jag säger så senare i höst när alla tentor drar igång men det blir ett senare problem.
Bild: google.se